Jag tror att Fredde tyckte det bästa med att vi blev gravida var att han skulle slippa mitt pms-humör och det har han väl gjort till viss del. Tyvärr har man ju såna dagar ändå men egentligen hundra gånger värre när man är gravid. Igår kväll blev det bara för mycket, jag insåg att jag är ganska låst nuförtiden. Det är kallt ute och jackan går inte att stänga, jag kan inte köra bil för svullnaden gör det omöjligt, utan den kan jag väl men jag vet inte om det skulle kännas så säkert. Och ja, allt var liksom bara fel, jag ville bara att bebis skulle komma ut NU. Och våga bara säga att det snart är över, även om det är några dagar eller en vecka kvar så är det för mycket tid för mig att inte göra något på. Nä, men idag känns det väl lite bättre ändå. Ska till BM kl. 13 så jag hoppas hon kan säga att det är dags snart. (förmodligen inte ;))
Jag har förresten börjat drömma om att förlossningen startat. Igår natt drömde jag att vattnet gick men det såg mest ut som en stor hög med grönt gegga (bebisens första bajs, vilket tydligen innebär att den är stressad) så det var ju tur att det bara var en dröm.
Det är ju förresten några stycken som tror/hoppas på att lillan ska komma idag men om inte jag skulle ha en mirakulöst lätt och snabb förlossning tror inte jag riktigt att det blir så, tyvärr. Fredde har dock fått för sig att vi ska tänka att hon kommer ut senast söndag bara för att pröva om det påverkar så att lillan faktiskt vill ut då. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar