Nu har vi varit hemma i en vecka och Vilja är 1 vecka och snart 3 dagar gammal. Tiden har gått fort! Hon är fortfarande en snäll liten tjej men vill hon ha mat är det jävlat nu och oftast utan förvarning. Ibland om hon är vaken hinner man se att hon snuttar men oftast är det från noll till hundra på en sekund och hon suger på allt hon kommer åt och riktigt "hugger" efter bröstet. Väldigt glupsk med andra ord.
Fram till i fredags har hon skämt bort oss med sömn. Då sov hon för natten kring halv 12 och vi fick väcka henne för matning och hon vaknade kring 11 på dagen. Som en tonåring. ;) Fredagkväll däremot var hon lite tjorvigre och skulle bara äta från typ 22 till 02 utan att egentligen vara hungrig. Hon somnade vid bröstet men vaknade till och var lika "hungrig" efter en stund. Flyttade man henne till hennes säng (vi vågar inte ha henne i vår säng under natten då Fredde är lite tjorvig i sömnen) vaknade hon också och då var det bara att börja om. Det kändes som att hon inte riktigt slappnade av trots att hon var trött och så var det även i lördags och igår.
Nu ikväll har hon fått magdroppar för att se om det var magproblem som ställde till det, och nu ligger hon i vagnen och sover så vi får väl se då hur den här natten blir och om det är magen som ställt till det. Jag kanske ska tillägga att även när hon tjorvat har vi fått sova från ungefär 2 till 11 på dagen så hon är ju ändå inte så snål med timmarna *pepparpeppar*. Det som känns lite frustrerande speciellt för mig är ju att hon ska ha bröstet hela tiden utan att egentligen vara hungrig och ligger och sparkar och blir arg när hon släpper taget och inte får tillbaka greppet direkt, och att man ser så tydligt att hon inte riktigt slappnar av så hon somnar. Ikväll gjorde hon faktiskt så en stund men sen vart det en laddning i blöjan och då blev hon som lugn och struntade i att äta så det kanske är magen då? Det är ju kanske inte så bra att hon "hetsäter" bara för att liksom. Annars tycker jag att amningen går rätt bra och det känns ju skönt speciellt då man aldrig ammat förr.
Nåja, det var lite av allt som händer nu, ändå blev det ett långt inlägg och egentligen inte riktigt det jag hade tänkt skriva från början tror jag. Har tänkt skriva detta inlägg i några dagar så någon idé hade jag ju från början men det försvinner såklart när man väl börjar skriva och så blir det bara rörigt alltihopa. ;) Sammanfattningsvis kan jag säga att mammalivet är underbart men fortfarande lite overkligt och så är man ju fortfarande väldigt nybörjare på detta. Fredde börjar ju jobba om en vecka också och det känns väldigt läskigt ibland, att jag då har ansvaret för vår dotter alldeles själv under dagarna. Nåja, det går nog bra. Och vi har ju världens sötaste lilla tjej så hon är värd allt i hela världen plus lite till. :)
Tar hon napp? Annars skulle det va ett hett tips
SvaraRaderabröstet är ju inte endast mat utan även närhet och en stor trygghet. kommer ihåg att det var exakt så för oss också i början att hon skulle ligga och snutta gärna hela natten, men när vi gav henne napp så fick vi sova ordentligt och då ville hon till bröstet oftast endast när hon var hungrig. Magdroppar har vi också erfarenhet av, är det sempers magdroppar ni använder? Jag hoppas de hjälper er mer än de hjälpte oss... För oss var de totalt värdelösa, då har vi istället haft mycket större hjälp av cuplaton! Tror dock inte det finns i sverige men i finland finns det och de var som en gudagåva från ovan :) Det var lite tips och ideer från mig, lycka till och njut av spädistiden, för det ska du veta att den flyger förbi otroligt snabbt!
SvaraRaderaHon tar napp ibland men helst bröstet än så länge, såklart. ;) Ibland när hon har sina stunder på kvällen så kan nappen funka till slut, en natt somnade jag dock med fingret i munnen på henne så det kan också funka om än det känns lite läskigt. :P
SvaraRaderaNä, det är ju det att hon gärna ligger och låtsas-suger ibland men det som blir frustrerande är när hon blir helt galen och bara ska ha bröstet och skriker och sparkar trots att hon ligger vid det. ;) Idag lyckades jag dock lura henne med tutten/nappen, gav henne den och la henne precis som när hon äter och då var hon faktiskt lugn en stund :) Jag vet faktiskt inte om dropparna hjälper något, igår kanske dom gjorde det men idag vet jag inte... Vi tänkte att vi testar dom några dagar och ser om det är någon skillnad. Jag tror nästan att det är något hon fått för sig bara, börjar se lite liknande tendenser på dagarna. Men inte kan man ju klandra henne, vem vill inte vara nära mamma ;)